Jag kan ha märkt henne för livet eller glad Lucia på er!
Eftersom jag missade Snäcksons luciafirande på förskolan förra året och nya förskolan inte har luciafirande för föräldrar så var jag låt oss kalla det "rätt pepp" på detta års firande på Öppna förskolan i går. Som jag skulle ta igen för förra året! Som jag skulle lusselella elva nätter före jul! Som vi skulle tipptappa loss i år!
Snäckan kunde välja mellan en struken och längdkollad lussesärk med strut, glitter eller krona och en struken tomtedräkt med tillhörande luva. Allt framhängt till allmän beskådan och dagens sug (Lillebror fick inte välja, han knölades ned i en tomtedräkt i stl 86 och så var det med det).
Hon tittade på kläderna. Sa att de var fina. Vägrade ta på sig något av dem. Och när jag (very much opedagogiskt) tjatade "Men vill du inte vara tomte? Eller tärna med glitter? Va va va?" så replikerade hon lugnt "Jag vill vara Snäckan".
Och det är ju väldigt svårt att argumentera mot. Men jag flätade slugt in lite glitter i ena flätan för GODDAMNIT det är bara Lucia en gång om året och mamas gotta have something sparkly.
UPDATE: så läste jag ikapp lite på de bloggar jag inte hinner med varje dag och upptäckte att hemorrojderna varit med om nästan samma sak.
Vi panikhandlade pepparkaksdräkter till barnen i sista sekund bara för att vakna på morgonen när dagis skulle fira lucia med två sjuklingar. Väl investerade pengar. :/
Det jag såg fram emot mest med att barnen blev dagisstora var att få titta på söta luciatåg. Hitintills har vi missat 2/3 pga sjukdom. Måste lucia ligga mitt i vintersjukhelvetet. Lucia i maj någon? :)