Historien om vikarna

Satt och kollade på lite kort från det gångna dygnet och slogs av hur mycket som saknas av en del av mig.
Här var jag ju piffig. Men...
 
Vadan detta? Där brukade det ju växa hår?
 
*spelar This used to be my playground och tänder ljus*
 
Annan insikt: hur lika jag och Jude Law är. 
 
Ska nu tillbringa kvällen med att sura över orimligheten i att jag mister den prickfria amningshyn men behåller de yviga vikarna FASTÄN jag numer flaskar. 

Ett dygn för mig själv.

Igår vid lunch frigjorde jag mig från familjelivets bojor och tog in på hotell med de här:
 
Vi drack gott, åt gott och jag bar en orimlig mängd läppstift. 
 
Kort sagt kan en säga att vi haft det helt fantastiskt bra. 
 
Det gällde inte riktigt för den delen av familjen som vakade över avkommorna där hemma:
 
 
Och då jag kom hem hade vissa saknat mig mer än andra.