Snäckan kommer hem med saftigt bitmärke på ryggen

Efter att just ha blivit upplyst om att så faktiskt har skett:
Oro, beskyddarinstinkt, spontan känsla att vilja klippa våldsverkarens tong etc. 

Efter att ha hört förklaringen"han går ju inte än så hon brukar ofta försöka sitta på honom och han tycker nog inte riktigt om det":
Eh...jaha. Nej, det kan man ju kanske köpa, ja. Hälsa "ursäkta" och det. Hehe. 

*smyger iväg från förskolan*

Déja vaddå

Tre saker jag fick lyssna på hos barnmorskan idag:

- Lillbebbos vackra hjärtslag

- min gästvänliga livmoders mått (ligger exakt, precis, prick mitt på medelkurvan/mvh mellanmjölkspreggot)

- barnmorskans förvånade röst och överraskade "likadant som du gjorde förra gången, du minns väl?" Då jag dröjande nekade till att ha skickat in mitt moderskapsintyg (som jag fick för fyra veckor sedan) till Försäkringskassan.

Tyvärr var jag tvungen att göra henne besviken och avslöja att jag inte minns att detta skulle göras. Alls. Liksom jag inte minns vad mer i pappersväg som ska skrivas på/skickas till viktiga instanser/ritas glada hästar på/vikas till svalor och användas som isbrytare på nobelmiddagen. Är det här något som nu förväntas vetas av mig som blivande tvåbarnsmor? Va? Pressen!!!