Att upptäcka en poäng
Svårighetspoäng 7
Att segla utan vind:
Svårighetspoäng 7,5
Att säga förlåt då en är arg men gjort fel:
Svårighetspoäng 8
Att avsätta tid för sig själv då livet hopar sig:
Svårighetspoäng 9
Att inse att (fast man vet det) att barnen inte direkt avlider/utvecklar kriminella tendenser/avsäger sig släktskapet fast en väljer bort dem en kväll:
Svårighetspoäng 103
Och efter en kväll med middag på stan med gammal vän som är klok och smart och snäll och hjälper till med detta PERSPEKTIV som hela tiden är så svårt för vissa (ja, jag tittar på dig, spegelbilden) så känner jag mig mer utvilad och energipåfylld än efter en rejäl jäkla sovmorgon. Typ till 8.00.
Att det ska vara så svårt att fatta? Är alla såhär orimligt dåliga på att investera lite tid i egna sociala kontot?
Note to self: nöjd person = bättre förälder.
(Tapas och vin hjälper också till)
Det är så himla svårt men oj vad gott det gör. Att inte behöva tänka eller bekymra sig om mat/sömn/andra basala behov för en liten stund då och då. Man blir faktiskt lite bättre människa av det. Som att tanka energi.