För ett år sedan.
Då gick en annan och vankade och räknade ned timmarna till att det var dags att åka till SÖS och på kejserligt vis snitta ut Lillebror. Och bli tvåbarnsförälder. Helt verklighetsfrånvänt kändes det.
Och nu har vi snart haft två barn i ett år! Bra jobbat och allt det! Jag tycker att VI borde få någon form av present/uppvaktning som fixat detta?!
Min vana trogen (här skulle det passa bra med en länk till Snäckis förlossningsberättelse men det är ju i det närmaste omöjligt att länka från mobilen) tänkte jag på hans ettårsdag publicera förlossningsberättelsen. Men eftersom fjälluft verkar göra våra barn fullkomligt galna, vakna och helt utan sömnbehov medan vi vuxna blir tröttare än någonsin så får vi se hur det blir med den saken.
Såhär ett år senare kan jag bara konstatera att det var en himla bra bebi som låg där innanför skinnet på mig. Samt att jag, trots att jag varit gravid två gånger, nog aldrig kommer att kunna förstå det där med att det är en annan människa en går och bär runt på.