Jag, en superkändis på röda mattan (eller har jag bara en lapp på ryggen där det står "Holler at me dude"?)

Eller det är i alla fall känslan jag har då jag rör mig runt i lokalerna på jobbet.Sedan kanske det inte är så många som vill höra uttalanden angående senast spelade matchen eller ryktena om romansen med min motspelare i den senaste filmen, det kanske det inte är.

Men ropar efter mig, det gör mina kollegor. Undantagslöst, var gång de ser mig på avstånd eller för den delen alldeles bredvid, så ropas det. Uppskattande ord, skämt om min gångstil (extremt vaggande)(kvack etc), kommentarer om magens storlek/form/innehåll, frågor om jag hade "tänkt att föda på jobbet eller?", "Är det inte dags att sluta jobba nu?", gissningar om när bebin ska komma eller bara uppmuntrande ord i stil med "nu är du bra stor, du!".

Ropar.

Kändisskapet. Inte för alla.

 Helt obekymrad, en vanlig dag på jobbet
Kategorier: Preggers
Taggar: Det är inte en bebis, det är gas., Jaså, är jag stor?, Nejdå det blir inte så tjatigt efter ett tag;

Kommentarer:

1 Zarah:

Men alltså, vad är det för hemska kollegor du har egentligen?! Inte okej alls!!!

Svar: Är rätt mätt på detta, ja. Tur att en har läsare som ba FÖRSTÅR MIG!
ohemul.blogg.se

2 Hanna:

Själv har jag pratat en del om svullen snippa och hemorrojder med mina kollegor, tror inte de vill fråga så mycket mer...

Svar: Med facit i hand borde jag varit betydligt mer målande i mina svar. Är dock orolig att det bara skulle leda till än fler frågor?! "Hur äre me hemorrojderna rå?"
ohemul.blogg.se

3 Malin:

Tyvärr inget ovanligt beteende det där. Jag visste inte hur jag skulle bemöta det som gravid - ville ju inte skapa dålig stämning… eeh…

4 Malin:

Tyvärr inget ovanligt beteende det där. Jag visste inte hur jag skulle bemöta det som gravid - ville ju inte skapa dålig stämning… eeh…

5 Malin:

Tyvärr inget ovanligt beteende det där. Jag visste inte hur jag skulle bemöta det som gravid - ville ju inte skapa dålig stämning… eeh…

Svar: Nej, jag vet. Sjukt att det är den som blir så sjukt kommenterad som ska ta ansvar för Den Goda Stämningen?!
ohemul.blogg.se

6 Cecilia:

Jag har tänkt på det förr men nu kan jag inte bara tänka det längre: var jobbar du egentligen och varför står du ut med så HEMSKA kollegor?!

Visst hade jag någon som sa tjockis under förra grav, någon sa att det blir tvillingar (dock ej kollega), en som frågade om fick känna på magen (och det är ju okej att fråga) och min första grav hade jag två magklapp som Inge var efterfrågade, den ena inte okej (en vikarie på jobbet som typ höll i magen länge!) och den andra okej (lätt klapp av kompis, men hade gärna blivit tillfrågad först).

Men det är allt. Du verkar få det dubbla varje vecka. Herregud! Att du står ut! Skäll ut dem efter noter (och skyll på hormoner senare om du vill släta över det hela). Inte okej!! Jag vill komma och skälla på dem åt dig! (Ja jag har varit överbeskyddande storasyster nästan hela mitt liv.)

Jag är så ARG på dina kollegor just nu!

Svar: Jag är faktiskt väldigt överraskad själv. Och saken är den att den andra gravida kvinna som ligger tre veckor bakom mig inte alls ånjuter samma uppmärksamhet?! Vad är det som gör att folk tror att jag gillar detta?Du får gärna komma hit. Har f.ö. önskat mig en storasyster hela livet såatte!
ohemul.blogg.se

7 sofie:

Ja herre vad tröttsamt det blir, som om en tappar alla egenskaper som inte har med gravidmage(s storlek), antal bebisar (nej det är bara en men tack för att du frågar FÖR SJUNDE GÅNGEN), cravings ossåvidare i all evighet. Själv sitter jag på övertid hemma, bebis skulle ha kommit 3:e feb och det är GALET tröttsamt med alla välmenta frågor om "det inte är dags för bebisen att komma ut nu" ( eh JO, om jag kunde ordna det skulle jag väl göra det ELLER!) eller råd och tips om vad jag ska äta/göra för att snabba på det hela. Tror jag ska gå i ide tills bebisen är på utsidan.

Svar: Tror att människor börjar fråga i 20:e veckan "är det dags snart eller?" för att höggravida kvinnor är så less på alla kommentarer och därför isolerar sig hemma och ingen vet hur de ser ut i verkligheten. Västvärldens yeti.
Håller tummarna för att bebin bestämmer dig för att komma ut snart. Heja dig!
ohemul.blogg.se

Kommentera här: