Saker som nog aldrig (eller mycket sällan) händer under Nobelmiddagen
En person tröttnar på sin egen avsedda plats och kräver att hans bordsdam bär på honom. Samma person skriker till han får äta från kroppen på den person som bär. Måltiden avslutas med en ljudlig rap och en liten uppkastning på den bärande personens klädsel.
Samtidigt börjar en annan person vid bordet spexigt frusta ut lite tuggad gurka över duken. Detta reagerar bordsgrannen negativt och något aggressivt på och torkar under ilskna förmaningar upp det utspottade gurkmoset. Bordsgrannen passar även på att under våldsamma protester snyta gurkutspottarens näsa och visar och diskuterar sedan innehållet i näsduken.
Personen som ätit av och spytt på sin bordsdam somnar i hennes famn och passar på att ljudligt släppa väder och bajsa lite medan han ligger där. Detta verkar dock inte bekomma henne, som fortsätter att äta och för ett något upphackat samtal med personen mitt emot. Upphackat på grund av avbrott för uppskattande hejarop till den nysnutna personen som nu gått från gurkspottning till att dansa bakom sin stol.
Avslutningsvis häller någon mjölk över matresterna, någon tittar innanför byxorna på en annan och någon börjar koka kaffe. Ingen benämner med ett ord absurditeten i att det som just hänt ska föreställa en middag.
Tycker det låter helt normalt. Fast jag har heller aldrig varit på nobelmiddag. :)
Kände mig alltid väldigt värdelös när jag ammade med en hand och åt med den andra och spillde nudlar eller något i håret på min bebis. Men det är sjukt svårt att äta nudlar med fel han när man måste sitta lite tillbakalutad och inte riktigt har något bord nära nog. :)