Triggerwarning: lättsövda barn.
Jag förstår att följande kan sticka till i de föräldrar som ligger timme in och timme ut i en något för trång säng och varvar gonattsaga med hot och plötsliga akuta kissnödighetsutfall. MEN.
Det är för bra för att inte nämnas i denna blogg, min dokumentation utav småbarnsåren i familjen Ohemul.
Två kvällar i rad har Snäckson nattat sig själv. Hämtat dr McStuffins, en bok och vattenflaska, kallat in oss för att säga godnatt, kört ut oss igen, "läst" sin bok, släckt - och somnat.
???
Det är bara att njuta medan det varar, antar jag.
Och till er som gnisslar tänder i frustration av att höra detta: minns att vi inte gått upp senare än 5.30 någon gång på 2,5 år. Ej något jag önskar andra att få uppleva.
Egennattare med Elsafläta (vet ej hur bra det ser med löshår på barn men men)