Fjällen so far.
Igår gick vi en tur på fjället, åt våfflor i lämpligt placerad jägarstuga och mös av njutigheten i att vara i bländande vacker natur, ihop som en familj. Ack, idyllen!
Idag åkte de två fäderna till närliggande ort för lite utförsåkning och vi mödrar skulle roa barnen (och oss själva) på förmiddagen för att sedan vända på det hela under eftermiddagen. Jag kan sammanfatta dagen med:
om vår reskompisfamilj efter detta fortfarande tänker sig att framavla ett syskon till sin redan existerande avkomma så är de antingen otroligt modiga eller dumma som spån.
Liten lista på fem verb som förekommit frikostigt under dagen:
Skrika
Gråta
Bråka
Vråla
Vägra
Fem adjektiv som helt lyst med sin frånvaro:
harmonisk
skön
lugn
stillsam
njutbar
Fem substabtiv som jag vid ett eller flera tillfällen velat kasta ut i snön:
ipad
tandborste
overall
barn
mig själv
Den där bakersta - ingen barnlek.
Alltså denna "nästan-tre-åldern"... Jag har idag varit på stan med ett stycke dotter i den åldern som använt sig av orden "jag vill inte" circa en miljon gånger. Ville gråta/dö/ge bort henne. Sen kom vi hem och då kramade hon mig och sa "äskar dej mamma". (Då grät jag lite).