Döden, döden, döden.
1. Vid inflytt i huset förra vintern fann vi en stor, svart och mycket död fågel på altanen. Jag började genast fantisera om spöken och dolda budskap från den andra sidan (eftersom kvinnan vi köpte av var sjuk och hade som sista önskan att hinna klart med husförsäljningen innan hon dog - men gick bort tre dagar innan) medan den ohemula fadern fnös, skakade på huvudet och gick och begravde den (ping: Niklas Strömstedt)
2. Lågt stående sol och rätt vinkel presenterade plötsligt förra våren följande påminnelse om Döden På Altanen:
Jag blev åter en smula uppskrämd (läs: sov med tänd nattlampa) medan den ohemula fadern bara rullade med ögonen och putsade bort avtrycket.
3. Då jag för någon dag sedan tvättade fönstren i vardagsrummet var det ett som det var en massa märken mitt på? Så konstigt? Precis som om det blivit blästrat? Eller en mängd stenar liksom slängts mot rutan? I en perfekt fågelformad figur...
FÅGELN ÄR TILLBAKA IGEN. Borde jag börja oroa mig eller?
Och vad som är än läskigare: kvinnan som ägde huset innan oss hette Tora. Snäckan har börjat kalla en av sina leksaker för Tora? Och häromdagen pekade hon på bokstaven T på sin bokstavsplansch och bara: det här är Toras bokstav. *ler nervöst* Antagligen menar hon väl Tora som i min kusin, Tora. Antagligen. Väl.?! Eh?
Aja, nu är det dags för Jordskott. Så att jag inte stressar upp mig mer över eventuella övernaturliga fenomen, menar jag.
NEJMENGUUUUUD