Ohemul

Min kompis S undrade i veckan vad som varit den största skillnaden med att bli förälder. Och jag skulle gärna säga något exempel som "blivit bättre på att ta ansvar", "blivit en mer positiv person" eller "blivit mer kärleksfull". Men sanningen är att det som ändrats mest är min inställning till godkänd hygien.

 

Det må ha gått med myrsteg, men det gick ändå framåt mot vad jag är idag: en lite äckligare människa.

 

Det hela kan exemplifieras med min inställning till den förr så heligt rena sängen:

mjölkspya eller läckande blöja i sängen = byta lakan direkt, oavsett tidpunkt på dygnet.

 

mjölkspya eller läckande blöja i sängen = lägga en liten frottelapp över.

 

mjölkspya eller läckande blöja i sängen = undviker att sova just på den fläcken.

 

Vad som helst i sängen = "äsch, det var ändå inte så mycket""vi ska väl ändå byta lakan och så snart"

*vänder mig om och somnar om*

 

Andra exempel på min allmänna dekadens:

- äter av det mitt barn bjuder mig på

- konstaterar kallt att jag visst har en bebisbajsfläck på skjortärmen, rullar upp den och går vidare i livet

- tar obekymrat emot pussar från avkomman oberoende av snorighetsgrad

- avverkar en flaska torrschampo i månaden pga orkar inte tvätta håret mer än max en ggr/v

- skulle utan att blinka kunna byta blöja vid köksbordet och sedan fortsätta äta mat

 

Det enda som jag garanterar alltid är rent på mig är mina händer, pga kräksjukeskräck. Resten - not so much. Det är alltså mig ni känner igen på den omisstagliga doften av unken människa, torrschampo och handsprit.